Hur optimerar jag min kamera?

You are here:
< Back

När du väljer en kameramodell så är det bra att titta på möjligheten att göra justeringar för olika driftsförhållanden. För att kunna dra full nytta av justeringar, hänvisas till tillverkarens manualer. Vi anger här ett antal typiska inställningar som påverkar kvalitén på bilden och prestandan på systemet för att uppnå bästa resultat.

Upplösning
Den viktigaste parametern som beskriver bildkvalitén är dess upplösning, hur många punkter hela bilden består av. Naturligtvis, ju större upplösning, desto bättre bildkvalitet eller större område som kan övervakas. Däremot skapar det ett större krav på bandbredd och ökar lagringsvolymen av inspelat material. Typiska upplösningar idag: 720P 1MP (1280 x 720), Full HD 2,1MP (1920 x 1080), 4K UHD 8MP (3840 x 2160) .

Viktigt är ”Pixels per meter” hur många bildpunkter du har kvar vid önskat övervakningsområde och vad som är ditt mål är med övervakningen. Vill du upptäcka , känna igen eller identifiera? Detta är också beroende på bildchip och typ lins (vidvinkel eller tele).

Bildhastighet
Parametern anger hur många bildrutor som genereras/överförs per sekund – ju fler ramar desto mer flyt i bilden. PAL TV-system har antagit 25 bildrutor per sekund (bps), som anses vara helt full video. Men på grund av begränsningar bandbredd så använder ofta videoövervakningssystem i praktiken bilduppdateringar på 5 till 12 bps, vilket normalt är är fullt tillräckligt och sparar lagringsutrymme samt mindre har en mindre påverkan datanätverket. Naturligtvis finns det särskilda fall som kräver att högre bildhastighet men det är än så länge ganska ovanligt för traditionell kameraövervakning.

Kompression
En mycket viktig parameter är val av videokomprimering. Populära videokomprimeringsformat är MJPEG (som i själva verket är rad av hela bilder komprimerade som JPEG-filer) och H264 (skapar en hel bild (I frames) samt följande bilder (P-frames) med endast delar av bilden där det skett en förändring. Den sista nämnda tekniken ger ett betydligt lägre lagringsbehov samt mindre påverkan på nätverket. Som en jämförelse så är en Full HD bild i MJpeg är ca 314 KB per bild och i H264 ca 30KB per bild. Den nya tekniken H265 är än mer effektiv.H264 och H265 kräver desto mer av Prestanda vid uppspelning av inspelat material då det packas upp vid uppspelning.

Vad är för skillnad mellan WDR och  BLC ?

För att förstå deras skillnader är det viktigt att veta vad WDR och BLC är och hur sådan teknik används för att påverka hur bilder som fångas av övervakningskamera.

Wide Dynamic Range (WDR)

Kameror med brett dynamiskt omfång (WDR) har särskild funktion som tillåter dem att balansera när en del av en bild är extremt mörk men en annan del är ljus så att du med en vanlig kamera inte kan se några detaljer. Detta gör att WDR kameran är idealisk för inspelning i områden som tex butiks entréer där kontrasten mellan solen utanför och svag belysning inuti kan vara mycket svårhanterlig för kameror. Det finns två typer av WDR-tekniker, Digital WDR & True WDR. Digitala WDR-övervakningskameror använder mjukvarualgoritmer för att ljusa upp mörka områden och dimma upplysta områden i bilder, medan True WDR använder ljuskänsliga sensorer (CCD / CMOS) och DSP-teknik för att balansera belysningen. Det finns angivet på olika kameror wdr 120dB eller 150 dB detta innebär ju högre WDR-intervall (till exempel 150 dB) betyder att den kan hantera en större ljusstyrka.

Back Light Compensation (BLC)

Fungerar genom att öka exponeringsnivån för hela bilden via digitala signalprocessorer (DSP), som delar en bild eller scen i olika sektioner och justerar belysningen. Enkelt uttryckt arbetar BLC för att ljusa hela bilden på en video istället för att balansera ljus på överexponerade och underexponerade områden som WDR gör, vilket gör i vissa fall blir delar i bilden överexponerade på redan upplysta områden i bilden.

Detta innebär att True WDR är att föredra i alla lägen.

Vitbalans (WB)

Vitbalans hänvisar till hur en kamera justerar beroende på färgtemperaturen hos en ljuskälla som belyser scenen. Det finns tre vitbalanslägen: ATW, AWB, och manuell vitbalans.

ATW– Auto Tracking White Balance detekterar vit färg i en scen kontinuerligt. Den är lämplig för övervakning av föremål vars färg kan var hela dagen som en följd av ljusförändringar.

AWB– Automatisk vitbalans är föregångaren till ATW vitbalans. I stället för att kontinuerligt övervaka en scen för färgändringar, det detekterar vit färg i en scen en gång, lagrar det här värdet och använder det för att bestämma scenens färg. Detta läge är lämpligt för scener där ljuset inte förändras mycket.

Manuell vitbalans låter en användare ställa in den röda och vita förstärkningen av den bild som produceras. Att öka rött gör bilden “varmare” och att öka den blåa gör bilden “kallare”.

Automatisk elektronisk slutare (AES)

Möjligheten att förlänga tiden för att öppna slutaren gör det möjligt att öka exponeringen av bildsensorn. Detta är en mycket användbar funktion i områden med svagt ljus, eftersom en längre exponeringstid ger en ljusare bild. Det är emellertid inte fritt från nackdelar, problemet är rörliga objekt blir suddiga. Detta beror på det faktum att objekten rör sig avsevärt snabbare än vad slutarhastigheten är. På följande länk kan du testa skillnaden mellan bild per sekund och slutartid Tryck här

Automatic Gain Control (AGC)

I svaga ljusförhållanden använder vissa IP-säkerhetskameror Automatic Gain Control (AGC) för att artificiellt förbättra sitt “dynamiska intervall” och producera användbara bilder. AGC är i grunden en förstärkning där kameran automatiskt kommer att öka den mottagna bilden så att objekten kan ses tydligare.