Hur bygger man ett nätverk?

You are here:
< Back

Datornätverk har funnits i många år, och med tiden har teknologin blivit snabbare och billigare. Nätverk består av olika enheter/datorer, switchar och routrar anslutna tillsammans med kablar eller trådlösa signaler. Att förstå grunderna i hur nätverk skapas är ett viktigt steg för att bygga ett effektivt system

Klienter och servrar

klientsidan är användarens dator, surfplatta eller smartphone den som begär att visa, hämta eller använda innehållet från servern . Serversidan är datorn som ger kunden den begärda webbinformationen eller applikationen.

Switchar

En switch är en nätverksutrustning med flera portar för att koppla in datorer och andra enheter, och dom enheter som sitter i switchen kan prata med varandra. Adresserna som en switch arbetar med är MAC-adresser. Det en switch gör är att den hela tiden lyssnar på trafik som kommer från inkopplade datorer, och så lär den sig var olika MAC-adresser finns. Det gör den genom att titta på dom paket som datorerna skickar till varandra.

Ett vanligt sätt att bygga ett enkelt nätverk är så kallad stjärntopologi, där alla enheter är anslutna till en och samma switch. Om du har korta avstånd är det ett bra val.

I ett större nätverk är det vanligt att man bygger med en central switch(Core) som knyter ihop flera lokala switchar(edge) så kallad trädtopologi vilket kortar avstånden till närmaste switch så att kabeldragningen blir enklare. Stjärn- och trädtopologier är enkla att bygga och expandera i det lokala nätverket.

I en trädtopologi är det viktigt att tänka på att använda snabba centralswitchar helst Gb eller högre hastighet som kommunicerar med de lokala switchar(edge) som även de måste ha minst en snabb Gb uplink port (helst två eller fler). Detta är till för at skapa en motorväg(Backbone) mellan central och de lokala switcharna.

Här det också viktigt att titta hur smarta switcharna är, dessa kan kallas för smartswitch eller än mer avancerade switchar som Layer 2 eller Layer 3. Enkelt beskrivet så har de mer funktioner och är mer konfigurerbara ett exempel på detta kan vara Port Trunking, även känd som LACP (Link Aggregation Control Protocol), denna funktion kan kombinera flera LAN-gränssnitt för ökad bandbredd och lastbalansering mellan switchar. Det ger även failover-funktioner för att upprätthålla nätverksanslutning om en nätverksport misslyckas.

MAC-adresser

All utrustning (datorer, routrar, servrar och så vidare) som kan kopplas in i vanliga hemmanätverk har en så kallad MAC-adress. Det är en adress som skrevs in i själva nätverkskortet när det tillverkades. MAC-adresser och IP-adresser är två helt olika typer av adresser, men båda används av datorer som pratar med varandra. Varje gång en dator skickar ut trafik så har trafiken både en source och destination IP-adress, men också en source och destination MAC-adress. IP-adresser är dom adresser som berättar vilken slutdestination som paketet har och varifrån paketet kommer. MAC-adresser däremot kan man säga används för att berätta vilket nästa delmål är för paketet inom det lokala nätverket.

En MAC-adress består av 12 stycken så kallade hexadecimala tecken och kan se ut så här:

01:23:45:67:89:ab
00:fe:19:2a:73:dc
02:0a:95:9d:68:16

IP-adresser

En IP-adress (från engelskans Internet Protocol address) kan enklast beskrivas som det namn på ett kontor . Ungefär på samma sätt som posten använder en gatuadress och ett hus- eller lägenhetsnummer använder även internet ett liknande adressystem. Detta för att all information ska hitta just till ditt kontor

För att kunna skicka och rikta data över ett nätverk måste datorer kunna identifiera destinationer och ursprung.

Två typer av IP-adresser

När man talar om IP-adresser brukar de delas upp i två huvudsakliga typer: Publika och Privata.

Publika IP-adresser- Den publika WAN (även kallad externa) IP-adressen är den adress du får av din internetoperatör och som går fram till dit kontor. Ett exempel på en publik IP-adress är 213.103.189.160.

Privata IP-adresser- Om du har ett nätverksuttag i väggen och kopplar din dator direkt till detta kommer din dator vanligtvis få en tilldelad IP-adress(DHCP).PÅ vissa nätverksenheter som tex IP kameror används ofta fast IP adress för att alltid veta vilken adress den har för att lättare kunna få åtkomst i det lokala nätverket.

Planera noggrant och se till välja så pass stora serier på varje nätverkssegment så att du har gott om lediga adresser för framtida bruk när du bygger ett nätverk. Och försök att vara konsekvent – låt till exempel den första adressen på varje nätverk användas av routern som leder ut till omvärlden.

Dokumentera alla tilldelade ip-adresser så att du kan undvika ip-krockar. Varenda gång som du installerar en ny server, tar bort en gammal så notera förändringar. Ett gratis hjälpverktyg är Ipplan som hjälper dig att ha en uppdaterad ip-dokumentation mm. Ett exempel på en privat IP-adress är 192.168.0.145

IPV4 och IPV6

Idag använder många IP version 4 (IPV4) som adresserar datorer med 32-bitars­adresser. Varje adress består alltså av 32 stycken ettor och nollor, vilket räcker till drygt fyra miljarder adresser (232adresser).

IPV6 är ett helt omarbetat protokoll för kommunikation i nätverk. Det löser många problem, framförallt adresseringsproblematiken. Till skillnad från IPV4 använder IPV6 adressering i 128 bitar. IPv6 utvecklades på grund av att antalet möjliga adresser i IPv4 inte är tillräckligt.

En IPV4-adress kan se ut på följande sätt:
192.168.0.1
En IPV6-adress har en helt ny uppbyggnad och kan se ut så här:
2001:cdba:0000:0000:0000:0000:3257:9652

Subnätmask

Både en IP-adress och en Subnätmask består av fyra delar som åtskiljs av punkter.  Den första delen av subnätmasken hör ihop med den första delen i IP-adressen. Den andra delen av subnätmasken hör ihop med den andra delen i IP-adressen, och så vidare.

Förhållande mellan IP-adress och Subnätmask

I sin enklaste form så består varje del av subnätmasken antingen av talet 255 eller av talet 0 (noll).

  • Om subnätmasken är 255 i första delen så betyder det att första delen av IP-adressen visar vilket IP-nät som adressen tillhör.
Förhållande mellan IP-adress och Subnätmask, IP-nät bestäms av subnätmasken
  • Om andra delen av subnätmasken också är 255 så är även andra delen av IP-adressen en del av vilket IP-nät som adressen tillhör.
Förhållande mellan IP-adress och Subnätmask, IP-nät bestäms av subnätmasken
  • Om tredje delen av subnätmasken också den är 255 så tillhör även tredje delen av IP-adressen den del som visar vilket IP-nät adressen tillhör